SVERIGES SKOMAKARMÄSTARFÖRBUND.
Alla skomakare vet att deras yrke inte är lätt att lära, men allmänheten kan många gånger vara av en helt annan uppfattning. Duger man inte till något annat kan man alltid bli skomakare.
Under skråväsendets dagar var det inte lika lätt att bli antagen till lärling som i vår tid. Den äldstaskråordningen från år 1474 föreskrev att Mästaren endast fick ha en lärling. Lärotiden varade i tre till fem år, med långa arbetsdagar ofta under en sträng Mästare. Lärlingen hade på sin lott att utföra alla grovsysslor på verkstaden. Sedan han lärt sig att tillverka "resp" (becktråd) fick han sy lappar på gamla skor. Därefter fick han lära sig att sticka och spanna, och uppnådde ofta stor färdighet i detta. Det var också lärpojken som alltid fick göra de sämsta reparationsarbetena.
Gesällerna hade inte heller en dans på rosor. Först sedan
de börjat sammansluta sig i gesällsällskap fick de en bättre
status. En gesäll kunde inte ostraffat sluta sin anställning hos
en Mästare. Han riskerade då att bli arbetslös eftersom andra
Mästare inte vågade ta honom i sin tjänst. Gesällerna
hade fri kost och logi (man kunde bo under vidriga förhållanden)
samt lite kontanter.
Lönen var mycket liten och på grund av detta var gesällerna oftast ogifta genom hela livet. Deras sammanslutning kallades därför ogifta gesällskapet.
Något senare fick skattmasen reda på att Henning var i livet och att han nu skaffat sig en egen verkstad.
Han gjorde ett nytt besök och frågade efter Henning Bergström.
-Ja, det är jag det.
-Men sa Ni inte att han var död förra gången jag frågade?
Henning, som för tillfället hade gott om pengar, svarade lugnt:
-Ja, se det var då det.
Runt 1950 - 1960 kom ett nytt mode med smala klackar som slets ut snabbt. Nu ställdes det nya krav på skomakaren. Det skulle gå snabbt, kunden hade bråttom att få sina arbeten utförda.
Detta gjorde att skomakarna började modernisera sina verkstäder och skaffade nya maskiner som gjorde tidsödande arbeten snabbt. Du kan på våra medlemmars hemsidor se hur moderna skomakerier ser ut idag jämfört med det gamla skomakeriet vi visar här. En del av verktygen används dock fortfarande, då skomakeri även idag är mycket av ett hantverksyrke.
Bilden av en skomakare som sitter på sin pall med svanhalsen framför sig och pliggar skor, medan gesällen sitter bredvid och avlappar skor med becktråd för hand är idag ett minne blott.
SVERIGES SKOMAKARMÄSTARFÖRBUND har som målsättning
att bedriva en långsiktig och målinriktad utbildning för
sina medlemmar, och att få så många skomakare som möjligt
att avlägga MÄSTARBREVSPROV.
