Historia

Sammanställt från gamla protokoll av Sandra Andersson

Här kan du läsa ett axplock från förbundets hundra år. Mycket har hänt under åren och självklart kan jag inte skriva om allt. Jag kan ha missat någon stor händelse och jag kan ha skrivit om någon liten, men jag hoppas att du ändå ska finna något intressant.

Vid 1900-talets början

”Skomakeriarbetarna hava, som deras rätt varit och i likhet med arbetare inom andra yrken, sammanslutit sig till en stark organisation. Såsom en följd av och för jämviktens upprätthållande borde även skomakarna på samma sätt som arbetsgivare inom andra yrken sammansluta sig, organiseras. Ett ypperligt tillfälle att rådgöra om denna, ej mindre för dem själva än för allmänheten högst viktiga fråga, vars uppskjutande torde medföra allt större olägenheter, erbjudes vid den stora utställningen i Gävle i sommar.” Så löd en del i kallelsen som Gävle skomakarmästarförening med ordförande August Ericsson i spetsen, skickade ut till alla landets skomakare 1901.

I dessa rader kan vi klart se att syftet med mötet var att bilda en ren yrkesorganisation, som hade till uppgift att ta tillvara medlemmarnas intressen och att värna om yrket.

Till mötet den 15 juni 1901 på Gävle Stadshus kom trettiosex skomakare och lade grunden till Sveriges Skomakarmästarförbund. Föreningen fick namnet Centralstyrelsen för Sveriges Sko-makeriidkareföreningar. Interimsstyrelsen som valdes fick i uppdrag att verka för sammanslutning av yrkesmännen, utarbeta stadgeförslag och att förbereda ett möte till januari 1902. Interimsstyrelsen skickade information till 1200 oorganiserade skomakare runt om i landet för att förklara betydelsen av organisationens fortsatta urveckling. Skrev stadgeförslag och arbetade på så som endast sanna pionjärer kan.

Tyvärr gav allt deras arbete inte utdelning på mötet i april 1902. Deltagarna var färre än på mötet året innan. Stadgeförslaget var välarbetat och godkändes med några få ändringar. Viktiga delar i stadgarna var de fackliga delarna och de ekonomiska problemen. Bland de fackliga frågorna var lärlingsfrågan den främsta. Bland de ekonomiska frågorna kan nämnas ett kollektivt uppträdande vid kreditinskränkning och ömsesidighetsförsäkran vid fall av arbetsnedläggelse. Styrelsen insåg snart att en egen tidning, där förbundet kunde lägga fram sina åsikter och över huvud taget användas som ett språkrör behövdes. Förbundet hade inte eget kapital för att kunna starta tidningen. Några medlemmar gick in med eget kapital och såg till att svensk Skomakeritidning, som den hette då kunde komma ut med sitt första nummer 1 februari 1902.